Tahiti 5
Tahiti 2006-01-30
Hej och Ia orana!
I Los Angeles gjorde vi inte för mycket. Vi laddade upp inför nästa flygning, vilket innebar att vi vilade. Dumt nog var avgångstiden 22.30, d.v.s. maximalt dåligt ur tidsomställninssynpunkt. Flygningen till Tahiti tog 10,5 timmar. När vi landade på Faaa (Ja, tre a:n!) flygplats, var klockan 06.00 vilket innebar att vi somnade så snart vi kom till hotellet.
Första två dagarna tillbringade vi i huvudstaden Papeete. En märklig blandning av Frankrike och Polynesien. Intensitet och trafik som i vilken europeisk storstad som helst men ändå småcharmig. Allting är vansinnigt dyrt, vi åt varsin omelett och drack en kopp kaffe, det kostade 300 :-!!!
Men det fick räcka med två dagar där för det var dags att ta färjan över till grannön Moorea (inte att förväxla med Mururoa där fransmännen testade sina kärnvapen). Båtturen tog en timme och det var overkligt vackert att se Mooreas spektakulära landskap växa fram. Om ni sett filmen South Pacific och minns ön Bali Hai är ni sanningen nära. Ön är ca 60 km i omkrets och bjuder på en fantastisk grönska och blomsterprakt med höga, spetsiga bergstoppar. Här bor cirka 15000 invånare.
Vi hade turen att få bo på Fare Oa Oa ( Huset med lycka och glädje ), det billigaste stället på ön och dessutom det mest inspirerande. Det är en bohemisk fransman, Herve, som äger stället och han har bott här i 28 år. Huset är originellt inrett och inredningen är minst sagt väldigt annorlunda. Vi betalar 500:- per natt inklusive frukost vilket är mycket billigt här.
Första dagen gick vi en lång runda kring den berömda Cooks Bay, det var här man spelade in filmen Myteriet på Bounty. Fantastiskt vackert! Vi kämpade på i värmen och klarade av ca 15 km på 10 timmar. Precis när vi kom tillbaka bröt det ut ett rejält åskväder med massor av regn. En väldigt pratsam dam hade anlänt till huset för en övernattning så det var extra lätt att somna den kvällen!
Följande dag inspekterade vi den andra berömda viken, Opunohu Bay. Vädret var helt perfekt. Här skulle man kunna fotografera ihjäl sig, överallt vimlade det av paradisiska motiv. Vi besökte även lyxhotellet Sheraton där megakändisar brukar bo, kostnad per dubbelrum: 26.000:-/natt. Inget för oss.
Vi vandrade cirka 10 km i den strax över 30-gradiga värmen. Tyvärr finns här inga egentliga bussar, alternativet är kassa kinesiska hyrcyklar utan växlar eller svindyra hyrbilar så vi fortsätter nog till fots...fast Herves cyklar verkar ganska bra...
Tredje dagen regnade det hela tiden. förmiddagen ägnade vi åt vardagsbestyr i huset men vid lunch gav vi oss ut att gå trots hällregnet, det är ju i alla fall 30 grader varmt. Senare på dagen hittade vi en mysig liten restaurang där vi åt en utmärkt rouqefordsallad med bröd och vin. Vi handlade lite i byns affär (ca 3 km ifrån vårt hus) och traskade hemåt i ösregnet. Efter en kilometer stannade plötsligt en bil och en ung vänlig tahiter erbjöd skjuts hem. JA TACK! Han var från ön Rangiroa och blev imponerad av att vi kände till den. Vi berättade att Bengt Danielsson hade bott där på 50-talet och skrivit en bok om livet där (Rangiroa-den lyckliga ön).
På kvällen satt vi och pratade med Herve Lecouteux, som ägaren heter, han berättade om sina 28 år här i franska Polynesien. Han tycker att livet här var bättre förr och drömmer om att återvända till Normandie. Ja, ja, gräset är alltid grönare på andra sidan....
Fjärde dagen forsatte regnet att ösa ner. Vi insåg att vi inte skulle kunna cykla runt ön som planerat. Vi tittade på en film i huset och packade lite inför resan till Nya Zeeland nästa dag. På kvällen åt vi avskedsmiddag med Herve på Atio restaurang, bra beläget cirka 200 meter från vårt hus. Vi gick dit i decimeterhögt vatten på grund av allt regn.
Sista dagen blev vädret bra och vi hann faktiskt cykla en 10-15 km. Det är underbart att cykla i sådan värme, svalkar skönt. Sent på eftermiddagen tog vi båt tillbaka till Papeete och följande morgon steg vi upp 03.30 för att ta oss till flygplatsen för vidare transport till Auckland.
Avslutningsvis kan vi summera Franska Polynesien som mycket vackert men alltför dyrt och kanske lite utan den vänlighet man annars brukar möta i dessa trakter. Men nu har vi i alla fall varit här och vet vad det är.
Hälsningar till er alla. Vi återkommer....
Vacker Hibiscus
Fare Oa Oa
En glad Tahiter i Papeete hamn
Sovrum Fare Oa Oa
Sheraton Moorea
Nyfikna hundar
Frukost Fare Oa Oa
Hej och Ia orana!
I Los Angeles gjorde vi inte för mycket. Vi laddade upp inför nästa flygning, vilket innebar att vi vilade. Dumt nog var avgångstiden 22.30, d.v.s. maximalt dåligt ur tidsomställninssynpunkt. Flygningen till Tahiti tog 10,5 timmar. När vi landade på Faaa (Ja, tre a:n!) flygplats, var klockan 06.00 vilket innebar att vi somnade så snart vi kom till hotellet.
Första två dagarna tillbringade vi i huvudstaden Papeete. En märklig blandning av Frankrike och Polynesien. Intensitet och trafik som i vilken europeisk storstad som helst men ändå småcharmig. Allting är vansinnigt dyrt, vi åt varsin omelett och drack en kopp kaffe, det kostade 300 :-!!!
Men det fick räcka med två dagar där för det var dags att ta färjan över till grannön Moorea (inte att förväxla med Mururoa där fransmännen testade sina kärnvapen). Båtturen tog en timme och det var overkligt vackert att se Mooreas spektakulära landskap växa fram. Om ni sett filmen South Pacific och minns ön Bali Hai är ni sanningen nära. Ön är ca 60 km i omkrets och bjuder på en fantastisk grönska och blomsterprakt med höga, spetsiga bergstoppar. Här bor cirka 15000 invånare.
Vi hade turen att få bo på Fare Oa Oa ( Huset med lycka och glädje ), det billigaste stället på ön och dessutom det mest inspirerande. Det är en bohemisk fransman, Herve, som äger stället och han har bott här i 28 år. Huset är originellt inrett och inredningen är minst sagt väldigt annorlunda. Vi betalar 500:- per natt inklusive frukost vilket är mycket billigt här.
Första dagen gick vi en lång runda kring den berömda Cooks Bay, det var här man spelade in filmen Myteriet på Bounty. Fantastiskt vackert! Vi kämpade på i värmen och klarade av ca 15 km på 10 timmar. Precis när vi kom tillbaka bröt det ut ett rejält åskväder med massor av regn. En väldigt pratsam dam hade anlänt till huset för en övernattning så det var extra lätt att somna den kvällen!
Följande dag inspekterade vi den andra berömda viken, Opunohu Bay. Vädret var helt perfekt. Här skulle man kunna fotografera ihjäl sig, överallt vimlade det av paradisiska motiv. Vi besökte även lyxhotellet Sheraton där megakändisar brukar bo, kostnad per dubbelrum: 26.000:-/natt. Inget för oss.
Vi vandrade cirka 10 km i den strax över 30-gradiga värmen. Tyvärr finns här inga egentliga bussar, alternativet är kassa kinesiska hyrcyklar utan växlar eller svindyra hyrbilar så vi fortsätter nog till fots...fast Herves cyklar verkar ganska bra...
Tredje dagen regnade det hela tiden. förmiddagen ägnade vi åt vardagsbestyr i huset men vid lunch gav vi oss ut att gå trots hällregnet, det är ju i alla fall 30 grader varmt. Senare på dagen hittade vi en mysig liten restaurang där vi åt en utmärkt rouqefordsallad med bröd och vin. Vi handlade lite i byns affär (ca 3 km ifrån vårt hus) och traskade hemåt i ösregnet. Efter en kilometer stannade plötsligt en bil och en ung vänlig tahiter erbjöd skjuts hem. JA TACK! Han var från ön Rangiroa och blev imponerad av att vi kände till den. Vi berättade att Bengt Danielsson hade bott där på 50-talet och skrivit en bok om livet där (Rangiroa-den lyckliga ön).
På kvällen satt vi och pratade med Herve Lecouteux, som ägaren heter, han berättade om sina 28 år här i franska Polynesien. Han tycker att livet här var bättre förr och drömmer om att återvända till Normandie. Ja, ja, gräset är alltid grönare på andra sidan....
Fjärde dagen forsatte regnet att ösa ner. Vi insåg att vi inte skulle kunna cykla runt ön som planerat. Vi tittade på en film i huset och packade lite inför resan till Nya Zeeland nästa dag. På kvällen åt vi avskedsmiddag med Herve på Atio restaurang, bra beläget cirka 200 meter från vårt hus. Vi gick dit i decimeterhögt vatten på grund av allt regn.
Sista dagen blev vädret bra och vi hann faktiskt cykla en 10-15 km. Det är underbart att cykla i sådan värme, svalkar skönt. Sent på eftermiddagen tog vi båt tillbaka till Papeete och följande morgon steg vi upp 03.30 för att ta oss till flygplatsen för vidare transport till Auckland.
Avslutningsvis kan vi summera Franska Polynesien som mycket vackert men alltför dyrt och kanske lite utan den vänlighet man annars brukar möta i dessa trakter. Men nu har vi i alla fall varit här och vet vad det är.
Hälsningar till er alla. Vi återkommer....
Vacker Hibiscus
Fare Oa Oa
En glad Tahiter i Papeete hamn
Sovrum Fare Oa Oa
Sheraton Moorea
Nyfikna hundar
Frukost Fare Oa Oa
posted by Stefan Marianne at 00:17
3 comments
